Tidigare investerare på EQT, Head of Early stage investments på Novax och numera partner på Peak – Vi möter en en av Nordens främsta investerare, Indra Sharma. 2020 blev Indra korad till Årets investerare och vi är oerhört stolta över att ha henne i vår advisory board. Allra mest för hennes ständiga arbete för en mer inkluderande venture capital-bransch och samhälle i stort.
Vi börjar med den viktigaste frågan, inte minst när man pitchar för just investerare – utmaningar. Vilka utmaningar ser du i venture capital-branschen när det kommer till att utöva inkludering, både bland medarbetare men även i de investeringar som görs?
Vi investerare investerar i människor. Trots att vi ofta jobbar datadrivet blir våra bedömningar av nya investeringar ofta subjektiva. Det behöver inte vara fel, men problemet är när gruppen som fattar inveseringsbesluten inte representerar mångfalden i samhället. Många studier visar att den som liknar en själv är också den som gynnas mest av ens val. Och likna varandra kan man göra på många olika sätt: till utseendet, personlighet, världssyn, utbildningsbakgrund med mera. Kön, etnicitet, hudfärg och andra visuella markörer är det man ser först. Och i och med att de flesta investerare i väst är vita cis män innebär det att sannolikheten att andra vita cis män i högre utsträckning får tillgång till kapital jämfört med personer med övriga perspektiv är hög. Att investera i det som man känner sig trygg med och känner igen kallas för pattern recognition. Och i och med att investerare mäts på avkastningen av vår fond är de mer villiga att investera i personer med egenskaper som känns igen från andra framgångsrika entreprenörer. Då det kan kännas som en mindre risk även om det egentligen innebär förlorade möjligheter.
Svårt att bryta mot norm om man själv inte tillhör den
En annan utmaning jag också ser är att om man själv är bland de få som inte “tillhör norm” inom branschen så läggs mycket ansvar på en gällande att förändra hur branschen ser ut. Det leder till att man utöver att redan skilja sig från den stora massan också blir den som dessutom tar det många andra anser vara hög risk. Detta då det kan drabba ens avancemang i organisationen om de investeringarna inte går bra. Därför är det viktigt att investeringsorganisationer utbildar sig och är medvetna om den bias som existerar. Det finns en tendens att lyfta företag som har lyckats bra och som har grundare som speglar branschen . Det bidrar ännu mer till att man väljer bort att investera i bolag som drivs av personer som inte speglar den norm vi ser bland de som i större utsträckning får finansiering.
I Sverige har vi en enorm perspektivrikedom med högre andel utrikes födda svenskar än det finns utrikes födda amerikaner i landet som är uppbyggt av just utrikes födda. Var femte person i Sverige är född utanför Sverige och var fjärde svensk har två utrikes födda föräldrar och var tredje svensk har minst en förälder född i ett annat land än Sverige. Varför tror du att varken näringslivet, kultursektorn, ideella sektorn men även offentlig sektor -framförallt i ledarpositioner, inte speglar den ”mångfald” som finns bland oss svenskar?
Jag tror att många inte känner sig inte bekväm med människor som tänker annorlunda. Det må låta klyschigt men jag flaggar för jantelagen. Man ska inte vara annorlunda och ställa sig i ledet. Vi svenskar lägger hög vikt vid förmågan och viljan att anpassa sig till den rådande normen och att inte sticka ut. Personer som inte följer de oskrivna lagarna upplevs som obekväma. Vi svenskar har en ovilja att vara i det obekväma. Jag tycker det är mindre så i vissa andra länder där olikheter är mer välkomna. I ett land som är så multikulturellt och perspektiviskt som Sverige, riskerar en stor del av den svenska befolkningen att bli exkluderad. Och många organisationer går miste om perspektiv som organisationer behöver. Inte minst bland ledare och beslutsfattare.
Vad tror du krävs för att se förändring?
Branschen behöver välutbildade organisationer för att lösa detta och att se till att normalisera vikten av att kunna prata om de frågorna utan att bli straffad. De som har mest makt har också mest ansvar att se till att leda med föredöme. Det gäller att walk the talk. Vi behöver prata om diversifiering i portföljer kring exempelvis också icke-vita och inte enbart sett ur kön. Sen tror jag att journalister, media, politiker måste vara med och driva förändringen. Ansvaret sitter inte hos enskilda entreprenörer utan på personer i maktpositioner.
Du har makt. Vad kan du och personer i din ställning göra för att vara en del av lösningen?
Vi måste se vårt ansvar i det stora hela och det ska byggas in i organisationen. Man bör exempelvis sätta mål internt. Man ska mäta och följa upp statistiken internt utan att tappa kvalitet. Och för det krävs både olika perspektiv och kunskap, utan att tumma på något av det. Sen behöver vi vara med och driva attitydförändring. Vi måste öppna upp för andra åsikter, att bryta normer och forma nya. Annars riskerar vi att stå still. Och det är aldrig bra, varken för avkastningen eller för samhället i stort. Som ledare behöver vi ifrågasätta vår egen bias när vi upplever en medarbetare som “obekväm” eller “svår”. Kanske är det ett nytt perspektiv de kommer med som kan addera värde till organisationen?
Vad är din rekommendation till företag som förstår vikten av att bli tillgängliga för fler, både vad gäller att rekrytera talang men även sett ur konsumentperspektivet?
För att kunna ta fram produkter som talar till en större grupp behöver de byggas av team som representerar olika perspektiv. Det räcker inte att enbart ha kvinnliga grundare eller medgrundare men även en organisation som representerar och därmed förstår samhället man verkar i och kunder man vill nå ut till. För att kunna göra det behöver man se till att rekrytera fler perspektiv. När man kommer in på ett kontor, hos exempelvis Truecaller eller Transfer Galaxy, upplever man en organisation med olika perspektiv och en inkluderande kultur. Det i sin tur leder till högre sannolikhet att organisationen organiskt får in mångfald i perspektiv bland den talang man tar in. Men först gäller det att aktivt arbeta med att skapa en inkluderande kultur som välkomnar olika perspektiv. Det blir långsiktigt svårt att bygga organisation med enbart få individer som representerar en minoritet - inte hållbart. Och dessutom ökar risken för tokenism. Det behövs fler perspektiv för att få folk att stanna. Och driver man en startup har man möjlighet att göra rätt redan från början. Och på så sätt skapa hållbara organisationer i tidigt skede. Det är viktigt att ta tillvara på den möjligheten.
FAKTARUTA
Namn: Indra Sharma
Känd som/för: Partner på den Europeiska riskapitalfonden Peak
Född: Född i Uppsala med föräldrar från Indien och Colombia
Uppvuxen: Uppsala och Malmö
Bor: Stockholm
Utbildningsbakgrund: Civilingenjör i bioinformatik
Yrkesbakgrund: Bl.a. investerare
Drömmer om: En mer rättvis värld och att få sova hela nätter igen
RELATED STORIES
Hur:et i inkluderande kommunikation
Hur:et in inkluderande kommunikation Tillsammans med Min Stora Dag har The Social Few genomfört en rad strategiska insatser för att fler svenskar
The Social View med Madelaine Zetterström
Hon är partner och Head of Operations på en av de snabbast växande byråer i Norden, det hype:ade Gen Z byrån Creed Media.
The Social View med Sahar Kupersmidt
Hon är styrelseordförande för BEAT diabetes foundation, brinner för allas lika rättigheter och möjligheter och är en av våra förebilder.